Arbetstider och övertidsrätt

Ordinarie arbetstid

I anställningen ingår att man ska jobba ett visst antal timmar. Det kallas ordinarie arbetstid. På Sveriges Radio finns olika mått för detta, beroende på i vilken typ av verksamhet man arbetar. Måtten kallas arbetstidsformer och är:

• Normalarbetstid = 39,17 timmar/helgfri vecka.

Gäller i verksamhet där arbetstiden fördelas på vardagar, 07.00 - 18.00

• Produktionsarbetstid = 36,5 timmar/sjudagarsperiod.

Gäller i verksamhet som utförs på andra tider än normalarbetstid. (Lokala avtal finns med både 34,5 och 32,5h/vecka)

• Produktionsarbetstid = 32,5 timmar/sjudagarsperiod.

Gäller i verksamhet som bedrivs som treskift.

Veckoarbetstiderna ovan gäller för heltidsanställningar. Jobbar man deltid, blir arbetstiden en procentsats av måtten ovan.

Arbetstiderna räknas av som ett medelvärde per kvartal. Det är alltså helt ok att vissa veckor jobba mer än t ex 39,17 timmar/vecka, men då måste andra arbetsveckor vara kortare.

Övertid

Övertid är arbetstid som utförs utöver den ordinarie arbetstiden och/eller utöver den schemalagda arbetstiden. Ett enkelt exempel är att en person enligt sin ordinarie arbetstid ska börja jobba klockan 09.00 och sluta klockan 18.00, men chefen ber medarbetaren att istället komma klockan 08.30 för att vara med på ett viktigt möte. Då uppstår övertid på 30 minuter, dvs. tiden 08.30 – 09.00.

En vanlig till orsak till övertid att schemat ändras med kortare varseltid än 21 dagar, till exempel för att någon blivit sjuk. Om man enligt schemat skulle ha jobbat 9-18, men ombeds jobba 6-15 i stället, så är tiden mellan 06 och 09 övertid.

Ersättning för övertid

Det är dyrt för arbetsgivaren om folk jobbar övertid. Huvudregeln är att man får ersättning i pengar, men ersättningen kan omvandlas till kompledigt om man själv vill det – och arbetet medger att man är ledig.

I bilden här till höger kan du hitta formeln för att räkna ut vilken ersättning du har rätt till om du arbetar övertid.

Schema och schemaläggning

All ordinarie arbetstid ska vara schemalagd. Det är viktigt av många skäl. Dels måste man självklart veta när arbetsgivaren anser att man ska vara på jobbet, dels måste schemat finnas för att man ska veta när den ordinarie arbetstiden slutar och eventuell övertid uppstår. Schemat ska finnas klart 28 dagar innan det börjar gälla, ändringar som görs senare än 21 dagar före aktuellt datum ger övertid.

Dessutom ska det 28 dagar före varje kvartal finnas ett övergripande schema för det kommande kvartalet. Schemat ska vara så detaljerat och precist som möjligt och innehålla kända projekt, omständigheter osv. Helst ska allas arbetstider vara inskrivna i ett sådant kvartalsschema.

Arbetsgivare ska så långt som möjligt tillgodose medarbetarens önskemål gällande schemat. Det gäller särskilt medarbetare med produktionsarbetstid. Arbetsgivaren ska också eftersträva enighet med medarbetare och/eller fack. I praktiken betyder det att de ska anstränga sig för att lägga ett schema som är så bra som möjligt för medarbetarna.

Vad gör jag om schemaläggningen inte funkar?

Om det handlar om regelbrott så begär du förhandling.

Om de är personliga önskemål som åsidosatts så kan kanske samtal med schemaläggaren vara en bättre väg att gå?

Kom ihåg att du alltid kan kontakta klubben för att få råd och stöd!

Begränsningsregler kring schemat

Vid schemaläggning finns begränsningsregler som ska följas.

De viktigaste är:

• Den genomsnittliga veckoarbetstiden räknas per kvartal. Det är alltså tillåtet att schemalägga fler timmar en vecka/månad och färre en annan.

• Ett arbetspass är minst 5 timmar långt och max 12 timmar.

• Mellan två pass ska det vara minst 11 timmars vila. Om det är färre timmar mellan passen har medarbetaren rätt att börja senare dagen därpå (eller så snart som möjligt).

Exempel: Om medarbetaren slutar klockan 21 och enligt schema ska börja kl 07 dagen därpå, så har hen rätt att börja först kl 08. Medarbetaren behöver inte kompa ut, utan är bara ledig.

• Medarbetare får jobba max 24 veckoslut per år.

• De som jobbar kväll/natt/morgon (tid som infaller mellan kl 18.00 och 06.00) får ha max 11 sådana pass på fyra veckor.

Men…

• Man kan göra en lokal överenskommelse om att medarbetare (som jobbar många pass som infaller mellan kl 19.00 och 06.00) får arbeta upp till 14 sådana pass i månaden.

Då sänks veckoarbetstid till 34,5 timmar/vecka. Klubben har några olika överenskommelser om detta i speciella lokala avtal. Kontakta klubbens kansli för mer information om avtalen.

Det är alltid klubbstyrelsen som skriver lokala avtal om detta.

Om arbete på obekväm arbetstid (OB)

Ersättning för obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid ersätts per timme enligt följande:

OB-ERSÄTTNING Måndag – fredag

från kl 18.00 till kl 23.00

Månadslönen/545

från kl 23.00 till kl 03.00

månadslönen /364

från kl 03.00 till kl 07.00

månadslönen /273

Lördag – söndag

från lördag kl 00.00 till söndag kl 24.00

månadslönen/273

Vid helger gäller dock följande:

från kl. 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristi himmelsfärds dag och alla helgons dag till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg

Månadslönen/273

från kl 18.00 på skärtorsdagen och samt från 07.00 på nationaldagen, pingst, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg

månadslönen /136

Snabbfakta om röda dagar

Vilka berörs?

De som kan bli schemalagda röda dagar är de med annan arbetstid än 39.17 timmar/vecka.

Hur ska de röda dagarna fördelas?

Här finns ingen regel, men rådet från personalavdelningen, vilket vi håller med om, är att personalen får chansen att fördela dagarna mellan sig.

Vissa vill jobba många röda dagar, andra inga.

Exempel: I början av året skickas alla dagar det gäller ut till personalen. De önskar/delar upp det så gott det går. Löser det sig inte naturligt får chefen gå in och styra utifrån någon slags rättviseprincip. Detta bör göras under januari.

Då kan man redan i början av året alltså med fog anta vilka röda dagar man kommer att bli schemaledig och schemaläggaren vet vilka som arbetar och när.

Om man inte arbetar en röd dag?

Är man inte schemalagd en röd dag kan de timmarna läggas ut andra dagar innevarande kvartal. Varje ”röd dag” ger för dem som arbetar 36,5h/vecka sju timmar och 18 minuter att lägga ut andra dagar.

- det kan göras genom att förlänga övriga pass samma kvartal ett visst antal minuter

- det går också att "bjuda" på den tiden, vilket en hel del redaktioner gör

- man kan inte flytta tid mellan kvartal

- de vanliga schemaläggningsreglerna gäller, vilket ger mer jobb för schemaläggaren om varje minut ska läggas ut

Om den röda dagen ligger på en helg?

Här gör man olika på olika orter. Vissa låter den som ligger ordinarie schemalagd den helgen ”åka på” den röda dagen.

Men följer man rådet att lägga ut alla röda dagar, inklusive de på helger, i början av året uppstår inte denna situation.

Då slipper man också lägen där medarbetare tvingas ta semester röda dagar för att de råkade ligga på ett visst helgrull, något som upplevs mycket orättvist. Kom överens med chefen om hur ni gör hos er!

Hur påverkar röda dagar schemaläggningen?

Grundschemat i Etapp 1 – som ska vara klart 28 dagar före nytt kvartal:

Ska utgå från alla på förhand kända produktionsförutsättningar.

Där ska framgå exempelvis att på juldagen jobbar en sändare och en reporter medan resten är lediga. Vilka som jobbar har ni förhoppningsvis redan kommit överens om.

Om arbetsgivaren vill använda de outnyttjade timmarna från de röda dagarna till att göra extra långa reporterpass under några veckor, lägga in ett kvällsmöte, ha en konferens etc. så ska det vara klart 28 dagar innan kvartal, alltså i Etapp 1.

Det är ingen detalj och det är en känd produktionsförutsättning, röda dagar kan ju förutsägas med enorm framförhållning och återkommer varje år. Exakt hur mycket som ska vara klart i Etapp 1 är klubben inte helt överens om med SR. Men det ovan är klubbens tolkning av avtalet.

Etapp 2 – 28/21 dagar före:

Här fastställs hur man arbetar minst fyra veckor fram i tiden. Det gäller den ordinarie verksamheten, alltså vem som sänder morgon, är deskreporter etc. Något som förhoppningsvis redan är varslat i ett grundschema, men där vissa justeringar kan behöva göras.

Man kan ha mycket längre framförhållning än så här, men fyra veckor är avtalets miniminivå.

Schemat ska alltså vara lagt 28 dagar i förväg, men det kan ändras fram till 21 dagar innan aktuell dag inträffar. Senare schemaändringar än så gör att arbetsgivaren får betala övertid. Arbetstid för helger får inte ändras senare än 28 dagar i förväg, senare ändringar ger övertid

Etapp 1 och Etapp 2 ska alltså vara så lika som möjligt.

Tänk på:

Det finns ingenting som heter ”röda dagar-tid”. All tid vi arbetar är arbetstid som ingår i vår kvartalsarbetstid.

Se mer om schemaläggning i Snabbfakta om: Schemaläggning.